mammamn.blogg.se

Livet som tvåbarnsmamma!

Förlossningsberättelse

Publicerad 2015-10-29 22:49:33 i Förlossningsberättelse, Gravid med 2:an,

Som jag skrivit tidigare så har jag ju under en längre period gått med mer eller mindre kraftiga sammandragningar & förvärkar. Alla våra "gissade" datum kom & passerade. Mitt eget uträknade BF-datum kom & gick. Så blev det då lördag den 24 okt, datumet vi fått vid RUL. Förvärkarna höll på som vanligt, Ted hade sovit hos sin mormor & morfar så vi åkte dit direkt på morgonen. Febern & de små prickarna han fått under torsdagen & fredagen hade brutit ut mer & visat sig vara vattkoppor, superkul... Men vi har alla haft det, så ingen behövde vara orolig över att bli smittad. Vi lekte lite på morgonen hos mina föräldrar och åkte sen hem för att äta lite lunch. Efter lunch tog P Teddan & jag kunde åka ner till travet & kolla på några lopp. Det var provlopp med KM. Så jag gick runt där i 1,5-2 timmar & pratade med lite folk. Vid halv tre ringde P och sa att Ted bara tjatade efter mamma, så jag åkte hem. 

Vi myste lite i soffan under em & kollade på tv. P åkte över till sina föräldrar en sväng och jag & Ted myste för oss själva. Eftersom han var sjuk så ville han gärna sova i vår säng, så vid 20.30 gick vi och la oss. Jag kollade några avsnitt "Grey's" och somnade sen när P kom hem vid 22.30. Under hela kvällen hade jag någon liten känsla i bakhuvudet om att det kanske drar igång nu, men förvärkarna var inte mycket värre än tidigare. 

Vid 02.10 vaknar jag av att jag har en värk som gör ont och ganska snart efter kommer en till. Så jag börjar försöka klocka värkarna, de kommer med 4-5 minuters mellanrum, alltså ingen större fara så jag försöker somna om. Men de börjar göra allt ondare så jag går upp för att ta en alvedon. Självklart var de slut, men jag hittade lite av Teds flytande alvedon & tog lite av den. Det hjälpte inte ett smack! 02.45 gör det riktigt ont & jag tappar upp ett varmt bad att lägga mig i. Då vaknar Ted och är lite orolig, så han får hoppa ner i badet tillsammans med mig. Då slår det mig att klockan ska ju vridas tillbaka nu en timme, eller har den redan gjort det? 02.59 stirrar jag intensivt på mobilen för att se om klockan ska bli 03.00 eller 02.00 igen... Jag hoppas intensivt på 03.00 för då kan jag kanske hålla ut tills det blir morgon & vi slipper ringa ut barnvakt mitt i natten. Till min stora besvikelse blir klockan 02.00 igen...

Vi går upp ur badet efter att Ted tröttnat på att bada & börjar leka lite istället. Vid 02.30 börjar det göra riktigt ont & jag kräks, så jag väcker P & han ringer sin mamma som kommer över för att passa Ted.

02.55 kommer vi in till undersökningsrummet på förlossningen. CTG tas & jag blir undersökt, då är jag öppen 4 cm. Vi får ett rum & barnmorskan frågar om hur jag vill göra med smärtlindring. Jag förklarar att det gör riktigt ont nu & jag tror att jag vill ha EDA. Hon föreslår då att vi ska starta med lustgas & se hur förlossningen fortsätter. Vid 04.00 blir jag undersökt igen & är då öppen 5 cm. Jag ber igen om EDA, men hon är fortfarande ovillig & tycker att jag hanterar ju ändå värkarna så bra. Jag håller på att bli tokig & det gör då så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen & jag har redan spytt av lustgasen. Hon höjer iaf lustgasen till 70% och går för att tillkalla en narkosläkare till EDA:n. 05.00 läggs epiduralen & runt 05.15 känner jag att den börjar verka. Värkarna är inte längre outhärdliga & jag kan andas mig igenom dem utan lustgasen. 

Vid 6 kommer de tillbaka & gör en ny undersökning, jag är då öppen 10 cm och de sticker hål på hinnan för att få igång krystvärkarna och sätter samtidig dit en skalpelektrod på bebis.

Runt 7 kommer dagpersonalen och då känner jag hur värkarna börjar göra ont igen & det börjar trycka rejält nedåt. Runt 7.10-7.15 börjar lite lättare krystvärkar komma & jag börjar försöka krysta. Ingenting händer & hon ligger fortfarande lite för högt upp. Efter några försök byter vi ställning (från sittandes/liggandes på rygg med knäna upp till knästående och hängandes över sängens ryggstöd). I den nya positionen får jag mer kraft & känner hur jag lyckas trycka henne längre och längre ner. Mot slutet gör det riktigt ont, men efter att ha fått ner henne ända dit hon ska vara lyckades jag trycka ut hela henne på en enda krystvärk! Och då kom hon med ena armen först! 

Hon började direkt att skrika, tom innan hela hon var ute. Jag fick upp henne på bröstet och hon är bara helt underbar, med massa hår! Vi fick ligga så rätt länge och mysa. Navelsträngen klipptes och hon fick försöka snutta, vilket hon fort blev väldigt duktig på. 

3735 gr & 53 cm kärlek!



Om

Min profilbild

Mamma till Ted född i v. 34+1 den 10 januari 2014 & förlovad med Teds pappa P. Den här bloggen är tänkt att fungera mest som en dagbok för mig själv. Jag skriver om vår & Teds vardag, livet med ett litet barn och snart även om vägen till ett syskon till Ted.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela